Rådhuset i Umeå uppfördes efter 1888 års stadsbrand på samma plats som stadens första rådhus från 1600-talet, som förstördes i branden.Rådhuset ritades av Umeås förste stadsarkitekt, den från Stockholm hämtade Fredrik Olaus Lindström, som i den nya stadsplanen gav rådhuset en framträdande placering på älvbrinken, med huvudfasaden mot söder och hamnen vid Umeälven, som då ännu var segelbar och stadens egentliga infart.HistoriaFörsta rådhusetUnder 1600-talet hade Umeå ett fåtal offentliga byggnader. Det var kyrkan, skolan och rådhuset. Rådhuset låg på norra delen av Rådhustorget och hade rättsväsendet, stadens styrelse och andra gemensamma funktioner samlade. Rådhuset var en envåningsbyggnad, försedd med tre fönster mot torget och med ett högt valmat sadeltak med lanternin.Andra rådhusetUnder stora nordiska kriget brändes staden helt ner av ryssarna ett flertal gånger. Efter freden 1721 byggdes ett nytt rådhus på Rådhustorget norra sida. Det nya rådhuset bestod av två våningar med två flyglar samt ett litet torn med klocka och slagur. I bottenvåningen låg stadskällaren, det vill säga en krog eller restaurang, och en gäldstuga. I övre våningen fanns det bland annat en festsal och en mindre sal för sammanträden. I västra flygeln var två rum upplåtna som undervisningslokaler.Tredje rådhusetEtt nytt och större rådhus i två våningar byggdes 1814 på kvarteret norr om Rådhustorget med huvudfasaden mot söder. Byggnaden ritades av Samuel Enander som var arkitekt vid Överintendentsämbetet. I enlighet med den kungliga byggnadsförordningen som trädde i kraft 1776 måste offentliga byggnader byggas i sten men Umeå beviljades dispens och rådhuset byggdes av timmer i stället.